Politiska myter – på gott och ont

Recension av Fronesis nr 52–53 från Ordfront nr 1 2016.

Det senaste numret av tidskriften Fronesis behandlar ideologi, och är med nödvändighet en spretig volym texter. Ideologibegreppet har en rad olika definitioner – redaktionen räknar i sin inledning till åtminstone 16.

Och vi får en samling texter som varierar i både ämnesval och kvalitet. Vi kan med fördel bläddra förbi såväl en ytlig analys av attacken mot Charlie Hebdo som en medioker essä som vill bestämma årtalet för det modernas död till 1977. Franco Berardi, medieteoretiker och veteran från den italienska autonoma rörelsen, försöker trycka in så många händelser som möjligt som inträffat detta år som stödjer hans hypotes – utan att riktigt lyckas.

futurismen

Berardi tar avstamp i den italienska futurismen från 1900-talets början, och avslutar med en parafras på Marinettis Det futuristiska manifestet (1909). Här publicerar Fronesis även originaltexten, och trots att Marinetti vävde in för grundtemat helt irrelevant misogyni, och trots hans naiva beundran för patriotism, militarism och krig bara några år innan första världskrigets massdödande inleddes, så är det bara att konstatera att hans korta text i sin sprudlande livsglädje är en långt vackrare litterär upplevelse än Berardis humanistiska och »postfuturistiska« variant.

Den dynamik och framåtsyftande rörelse som Det futuristiska manifestet hyllar och genomsyras av saknar såväl styrning som moralisk kompass. Manifestet var en direkt inspiration till den fascistiska ideologin i dess ursprungliga skepnad, men förlorade i betydelse när Mussolinis regim formulerade mål och mening. Myten om återupprättandet av romarrikets forna storhet fick större vikt än Marinettis hyllningar till framrusande bilar »som ormar med exploderande andedräkt«. Nihilismen byttes mot nationalism när ideologin antog sin fasta form.

Den politiska myten är temat för Charlotte Fridolfssons och Johan Örestigs essä om den amerikanske statsvetaren Samuel P Huntingtons text Civilisationernas kamp från 1996. Författarna analyserar Huntingtons tes om att den nya grundmotsättningen efter Sovjetunionens sammanbrott är en kraftmätning mellan Västerlandet och Islam, som en livaktig politisk myt.

Huntingtons text väckte uppståndelse när den publicerades, och passade bara alltför väl in i det narrativ som länge varit under uppbyggnad i USA och som kulminerade under 00-talet med »kriget mot terrorn« och invasionerna av Afghanistan och Irak. Huntington backade senare något från sin ståndpunkt, men den destruktiva myten levde vidare.

Att Huntington har i grunden fel i sin hårt polariserade bild av världen har spelat mindre roll, liksom att, vilket exempelvis Ian Buruma och Avishai Margalit visar i sin bok Occidentalism, det västfientliga tankegodset hos moderna islamistiska rörelser snarare hämtats från europeisk radikalkonservatism från tidigt 1900-tal, än från muslimska teologer. Myten överlever för att den fyller ett behov.

Fridolfsson och Örestig nämner den syn på myternas praktiska användande som formulerades av den franske syndikalisten Georges Sorel i boken Tankar om våldet (1908). Sorel talar om hur myten skapar »en beslutsamhet att handla«. Hos Sorel är generalstrejken den myt som ska sporra arbetarna till våldsam politisk handling, men hans teorier plockades upp även av fascister, som skapade myter med radikalt annorlunda innehåll.

Fascismen är det mest övertydliga, men långtifrån enda, exemplet på att myter som politiskt redskap kan vara fullkomligt ödesdigert. Detta vare sig deras tema är löftet om ett radikalt annorlunda samhälle, eller helt enkelt idén om ett ständigt lurande hot som kräver handling. Samtidigt är det svårt att tänka sig ett kollektivt enande och en rörelse för samhällsförändring i positiv riktning utan någon form av ideologiskt ramverk.

Kalla det myt, kalla det »stor berättelse«, kalla det framtidsvision. Utan mål, ingen mening.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s